miércoles, 16 de mayo de 2012
Diálogos en guaraní paraguayo // Ñomongeta guaraníme
Rrósa ha Rríta
Rrósa: - Ndépa Rríta rehendúva rrosário oñeñembo’érö
rrádiope.
Rríta: - Upévamo ajapo.
Ahendurangue purahéi porä ha pólka kyre’ÿ.
Rrósa:
- Nderejoguái karai Rrapáipe, ha’e ohendu mante.
Rríta: - Nangána. Ko tuja rova ruru apepu. Rerovia piko nde umíva. Ramoite
ahecha
jevýma
chupe rrútare peteï rrúvia ijykére.
Rrósa: - Aipórö piko opoi jevýma Rroséndagui. Ajépa
heko vai rasáma pe tuja.
Rríta: - Heko vaive mykurëgui. He’i
voi jeko hapicha kuimba’épe: “La kuña rehekava’erä, rejuhúre remoñuhä,
reity, ha reraha jepe’aicha”. Ajevérö
ni rrosário oguývope ndorresolvéi heko.
Rrósa: - Ha nde’íripa avei “rehundi”, pórke upéva la ojapóva.
Nderehechái piko umi ñande rapicha tavy. Oï ho’áva peteï rreylóre térä peteï
rropérore, ha upéi kuimba’ekuéra ojerepáma chugui.
Rríta: - Ajépa niko imbarete
la pláta ha oporombyaiete. La rríkope entéro mba’e
voi ikatu.
Rrósa: - Platapota ombyai mboriahúpe ha mba’epota
katu rríkope. Moköivéva
orekose hembipota omerese’ÿre,
ha upéva la oporokorrompéva, ndaha’éi la pláta.
Rríta: - Neñe’ëkuaaite
che áma ha añeteguánte ere. Rehótamatepa. Epytána ñañe’ëmive un
rráto.
Rrósa: - Tove katu taha, che rape mombyrýko, ha che rymbamimi ha
che rráncho vaíre ajepy’apy.
Kuña Sarigue
- Eguatána eguereko nendive äichagua kuña sarigue ndeguyreátava
opaguiorei. Hetami la guámpa
remongakuaava’erä
nde syváre, reraha kuaa haguäicha revende Takumbúpe. Nderrikoitéta
ichugui che pa’i - he’i ndaje la gäiguï imemby kuimba’e omendasévape.
- Ndéko mama rehayhúnte pe kuña ensuguy, reko kirirï, ijapeguypegua guasúva - he’i
ha’e.
- Che ndévente rohayhu che memby, ndaha’éi avavépe-
he’i isy.-
- Rehechava’erä gueteri rejejavyha,
nda’upeichaguaikohína mama - he’i jey.-
- Tamanónte ahecha’ÿre.
Ikatu che ängue
notïri
nderehe, reiko ramo toryjárö, loríto óga ramo, oguyguypa ramo ñe’ëguata nderehe, haguäguäi, hendypa ramo ko ñande válle.
- Cherayhu guive maräve ndoikói, mba’e piko chéve la xénte
ñe’ërei.
Psss...
- Aipo ramo ke egueraha mombyry, ani reru chéve che ári,
cháke che raëvete
aguerosapukáine - he’i ha ñemo’ä
ku noñekontentáiva ha ombojoapy: -Neretïri. Nderejoguái cheryeporéva. Regueronase la pituva. Iñanambusu nderehe la tovatavy.
Lechíro
Chemandu’a ku Luchi rova kucha’ä tuichaite chembotavy ramo guare. Karai
Chíko rógape oiko la váile ha he’i chéve:
-
Aháta aru ñandéve chipa ha kure chicharö.
Chevyroite
avei che ha “néi” ha’e chupe, ha aguapy che póncho ari cheko’ëmbamo’ä. Aikuaáko che ha’e ochuleaha oikóvo peteï lechäime, umi mba’e vendeha.
Hasýpe
ahecha okacha aúvo ha chemboka’apaiteve haguä, au po nadi vera. Oguähë ha ha’i chéve:
-
Amo ivai la pórte. Mba’éichapa ikatu
ñaipytyvö
peteï che
kapelúpe: oime otopa ichíka ótrro arriéro ndive -
-
Ha mba’e opensa la nde sósio - Aporandu chupe-.
- Ha’e ombochalaise la arriérope - He’i chéve.
- Mba’éicha piko chamígo ñande ñambyaíta fárra aipo
arrivéño rehehápe; chakeko ñandepychi’ï; ñanera’ä haguä chavolái.
- Oipichy pichy iñakärague; nipo opichoróma voi oúvo ra’e, ha he’i chéve:
- Nahániri; ndaha’éiko arrivéño; lechíro rehe niko la
oiko -
- Chamígo: ko’ävako ndevýrorema oiko nde rehe; ha piko ko’äga revyreavéta. Tereho
eheka hekoviarä
ha opáma - Ha’e chupe ha asë
aha. Chemorrenegaite.
Ka’i ho’u ne
rembi’u
- Ha’e
omba’apo ha ka’i ho’u hembi’u. Upéva hína pe mboriahúre oikóva. Ha’e oñepia’ä ho’oräre ha ka’iguasu omangea hese. Hi’avove hemitÿngue ka’i ovy’áma voi hína. Mba’épa ere
kóvape. Mba’ére oiko erépa nde.
- He’i lo mitä oï vaiha ñane retäme organisasión akonómika. Oï mboriahu kóntrrape. Omba’apóva kóntrrape. Nde remba’apo ko’ëreíre nde rekove pukukue
javeve, ko’ë
guive ka’arupytü
meve ha ko’ýte nemboriahu. Nereñakärapu’äi máro.
- Ha ipy’arasýma lo mitä.
Hi’äma
opa ko’ä
mba’e. Tove toï hendápe oïva’erä. Toñeme’ë oñeme’ëva’erä ty’ái repykuére.
- Upevarä
lo mitä
oko’iva’erä
pe organisasión oï
vaíva rehe. Ani oha’arö yvatéguio mba’eve. Noñemyatyrömo’äi péva py’aporäguirei. Ha ka’iguasu katu nda’ipy’aporäiri voi. Ñamondýi mante va’erä.
Suscribirse a:
Enviar comentarios (Atom)
me gusta tus dialogos en guarani
ResponderEliminarHola por si acaso ustedes no tienen otro ñemongeta en guarani sobre el tema sy ha imemby kuña ñemongeta menarare respondan si tienen por favorr En instagram estoy como zoteloortizelena siguenme
EliminarEvandro pires 2023🫶🏻
EliminarMuy buenos ejemplos 👏
Eliminarno tiene traducción
ResponderEliminarPor lo menos se tomó la molestia de hacerlo piense lo boludo.😏😏
EliminarD
EliminarQuejjchdgwhwdhhe
EliminarMuy boludo
EliminarBobo
EliminarKulo
Eliminarsonido?
ResponderEliminarhasooooooooooooooo macanada es yo buscvo dialogo con acento nasal putooooooooooo
ResponderEliminary para que entra en esta pajina perra demierda puta mlcogida
EliminarNde co la puto
EliminarA
EliminarEste comentario ha sido eliminado por el autor.
ResponderEliminarKrjjehuure
EliminarXd
Eliminarno me importa que no sean buenos o malos solo lo voy a copiar para el colegio gracias chauuuu👋👋👋
ResponderEliminarfunciona bien
ResponderEliminaroiko
ResponderEliminarOsalva😂
ResponderEliminarNose si es bueno pero voy a copiar para el colegio
ResponderEliminarEs muy bueno el dialogo me gusta mucho
ResponderEliminarY salva 😥👍👌
Si es muy bueno 😀😉
EliminarSi es muy bueno 😀😉
EliminarOiko ha iporâ
ResponderEliminarMierda es este texto
ResponderEliminarcállate puto que no sabe nada de guaraní. mejor lávate tu culo sucio y después veni a criticar sobre tu ano...ANDA CON TU NOVIA, ah sierto no tenes porque se fue con tu PRIMO
Eliminaralguiem conoce algum dialogo sobre la cuarentena y en guarani tiene q ser luego
EliminarNO
EliminarAlguien me puede decir una pagina en donde pueda encontrar un dialogo de a dos personas acerca de mitos, osea de experiencias por ejemplo que tuvo alguien con uno de los mitos del Paraguay.
ResponderEliminarEipurumina pe nde apytu'ū ani oiko chugui chicharõ mba'e🤦🏻♀️
EliminarEs espectacular
ResponderEliminarme gusta solo que es muy largo
ResponderEliminarPerdón qué significa Rríta
ResponderEliminarcreo q significa Rita q seria un nombre
Eliminar😅
ResponderEliminarEl diálogo es muy bueno😉
ResponderEliminarAlgo es algo
ResponderEliminarOiko
ResponderEliminarOiko voy a copiar nomas para salvar Gracias los perros!
ResponderEliminarVvucychhvhcxcvcy5565u9hgrity8h7s4jypirg60ftlfyñgyf4cñ ñhrulycñdi3ugo5d06od
ResponderEliminarOlA
ResponderEliminarComo se escribe en guarani voy a jugar
ResponderEliminarAhata añembosarai
EliminarMba'epa reime
EliminarMe pueden decir un dialogo porfavor
ResponderEliminarUn diálogo porfavor
EliminarPorfavor jejeje para hoy es y este es muy largo me da garra copiar pero es super puretee me encanta
ResponderEliminarSe quejan hina buscan otra página y si no saben leer váyanse además no saben luego escribir u se quejan burros
ResponderEliminarESTO ES LO QUE BUSCAVA ES PERFECTO Y QUE TODOS SE CUIDEN DEL CORONA VIRUS
ResponderEliminarHola
ResponderEliminarHOLA NDEAH.
ResponderEliminarQue macana la he'i
ResponderEliminarTembo la perea
ResponderEliminarMbaepio vairos
ResponderEliminarEXCELENTE CONTENIDO.
ResponderEliminarNo sé que dice pero pasé el examen gracias a esto xd
ResponderEliminarFelicitaciones :v
EliminarRe facha lla me alludo jajka😆
ResponderEliminarMe ayudo
ResponderEliminar¿QUÉ LO QUE PASA ACÁ?, Pelea de inválidos pio JAJAJAJAJAJA
ResponderEliminarEste comentario ha sido eliminado por el autor.
ResponderEliminarNecesito un dialogo en guarani entre una maestra e alumno
ResponderEliminarJisoo
ResponderEliminarPilin
ResponderEliminar